NAX

XT bildades 1991 av Björn Stigsson (Leviticus) och Sonny Larsson (Motherlode). Bandet debuterade året därpå med det självtitulerade albumet "XT", som var ett melodiskt hårdrocksalbum. 1993 kom uppföljaren "Taxfree". Bandet hade då gått i en tyngre riktning, men utan att göra avkall på de starka melodierna. Låten "The Silent Cry" från "Taxfree" utsågs samma år till årets bästa låt av Aftonbladet. Bandets tredje och vad många länge trodde skulle bli deras sista skiva "Extended Empire" släpptes 1995. Bandet hade nu gått i en ännu tyngre och mer experimentell riktning. Men då grungen tagit över herraväldet i musikvärlden var det svårt för melodiska band att hävda sig. Inte ens i Japan, där bandet tidigare sålt bra slog skivan igenom. I skuggan av detta gjorde XT sin sista spelning på hösten 1995. Dvalan kom sedan att vara i 22 år. Under våren 2017 annonserade bandet sin comeback och i slutet av oktober släpper de sitt nya album "Saved By The Blood". Idag består gruppen förutom Björn och Sonny också av Peter Carlsohn (Jerusalem,), Dan Tibell (Jerusalem) och Mick Nordström (Modest Attraction).

Coolio: Return of the gangsta 2006 [CD]

Baadsvik Öystein: Snowflakes/A Classical Christ. [CD]

Naulet Gérard: Viaje la amistad [Digipack / CD]

Jazz & The City [3 CD]

Everybody Dance Now 7 [CD + DVD]

5/5 i DN<br/><br/>"Ingen religion har haft ett så svårartat förhållande till dans som kristendomen. Något som under medeltiden tog sig uttryck i ett dansförbud som sträckt sig ända in i modern tid. Som i Sverige på 1900-talet, när man gick så långt inom frikyrkan att man lade in lutande golv i sina samlingslokaler för att förhindra dans. Men dansen som drevs ut ur kyrkorna levde kvar i själva musiken. En kyrkomusik som hämtade all sin rytmiska vitalitet från dansen och som utvecklade den i sin egen sfär. I S:t Jacobs kammarkörs och Rebaroques inspelning av J?S Bachs motetter, under ledning av Gary Graden, slås man först av den närmast euforiskt lätta svikten. Detta i en musik som handlar om döden, om att stå helt utan fruktan och bara överlämna sig. Men även fraseringen, det utsökta samspelet mellan kören och orkestern, är av det slaget att man liksom träffas rätt i hjärtat. Blir kallad, även om man kanske inte hör till de kallade: "Skaka värld och darra; Jag står här fullkomligt lugn. Och sjunger." Helt underbart!"<br/>(Dagens Nyheter)<br/><br/>St Jacob's Chamber Choir<br/>REBaroque<br/>Gary Graden, conductor